{"id":144,"date":"2026-01-30T15:17:15","date_gmt":"2026-01-30T15:17:15","guid":{"rendered":"https:\/\/stromsbergsgamla.se\/?page_id=144"},"modified":"2026-03-13T14:56:24","modified_gmt":"2026-03-13T14:56:24","slug":"magasinsklotter","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/stromsbergsgamla.se\/?page_id=144","title":{"rendered":"Magasinsklotter"},"content":{"rendered":"\n
\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n
Hem<\/a><\/div>\n\n\n\n
Lokal historia<\/a><\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
Str\u00f6msbergs g\u00e5rd<\/a><\/div>\n\n\n\n
Ett f\u00f6rsvunnet landskap<\/a><\/div>\n\n\n\n
1950-tal<\/a><\/div>\n\n\n\n
Nya tider<\/a><\/div>\n\n\n\n
Kartor<\/a><\/div>\n\n\n\n
Kamelian<\/a><\/div>\n\n\n\n
P\u00e5 spaning<\/a><\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n
\n

Den 26 augusti 1911 var en regnig dag i Ljungarum. Ja, det regnade rent ut sagt f\u00f6r dj-fligt. En l\u00e4mplig dag f\u00f6r inomhusarbete med andra ord. I s\u00e4desmagasinet p\u00e5 Str\u00f6msbergs g\u00e5rd hanterades sommarens sk\u00f6rd av r\u00e5g, men g\u00e5rdsarbetarna Sanfrid, Fredrik och Hjalmar hann ocks\u00e5 ta igen sig en stund under en trappa i magasinet.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det finns skriftliga bevis p\u00e5 detta.<\/p>\n\n\n\n

\u201dT\u00e4nk om dessa v\u00e4ggar kunde tala!\u201d \u00e4r ett gammalt slitet uttryck som d\u00e5 och d\u00e5 anv\u00e4nds om historiska byggnader som sett \u00e5ren passera revy (f\u00f6r att dra fram \u00e4nnu ett slitet uttryck). Men det \u00e4r likv\u00e4l en beskrivning som passar in ganska bra p\u00e5 Str\u00f6msbergs g\u00e5rds s\u00e4desmagasin. I denna magnifika timrade byggnad fr\u00e5n 1861 talar faktiskt v\u00e4ggar och takbj\u00e4lkar till oss. Det sker genom skriftliga meddelanden fr\u00e5n dem som varit h\u00e4r f\u00f6re oss. Meddelanden som visar att det l\u00e5ngt f\u00f6re en tid av twitter och facebook och mobilkameror fanns ett behov hos m\u00e4nniskan att dokumentera sin vardag.<\/p>\n\n\n\n

Huset hade inte m\u00e5nga \u00e5r p\u00e5 nacken n\u00e4r en f\u00f6r oss ok\u00e4nd person pr\u00e4ntade \u201dO;Ohlsen 1866\u201d p\u00e5 en diagonal bj\u00e4lke ungef\u00e4r mitt i det nedre v\u00e5ningsplanet. Den kraftiga, eleganta texten i svart m\u00e5larf\u00e4rg \u00e4r sv\u00e5r att undg\u00e5. Men h\u00e4r finns mer, om \u00e4n inte lika i\u00f6gonfallande. Vit krita och blyertspenna var klottrarnas redskap p\u00e5 den gamla goda tiden. Det mesta hittar vi kring trappan och de stora f\u00f6nstren p\u00e5 den norra v\u00e4ggen samt p\u00e5 stolparna som h\u00e5ller upp taket p\u00e5 andra v\u00e5ningen. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r i f\u00f6rsta hand unga dagsverksarbetare, barn till g\u00e5rdens statare och torpare, som l\u00e4mnat avtryck till efterv\u00e4rlden. Mycket har anknytning till det slitsamma arbetet i det gamla magasinet: streck och sifferuppst\u00e4llningar \u00f6ver n\u00e5got som man har hanterat, gissningsvis s\u00e4ckar med spannm\u00e5l. Men h\u00e4r finns ocks\u00e5 namn och \u00e5rtal. N\u00e4stan allt kan dateras till f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1900-talet. Det intressanta i sammanhanget \u00e4r att vi med stor s\u00e4kerhet kan identifiera flera av skribenterna! <\/p>\n\n\n\n

Att g\u00e5 omkring i halvm\u00f6rkret och l\u00e5ta ficklampans ljusk\u00e4gla svepa \u00f6ver de dammiga och skrovliga tr\u00e4ytorna \u00e4r ett sp\u00e4nnande detektivarbete. Ganska snart ser vi att vissa namn \u00e5terkommer. Rekordet i antal namnteckningar innehas nog av Oskar Johansson som p\u00e5 en takbj\u00e4lke meddelar att han f\u00f6ddes den 12\/1 1876. Noteringen gjordes den 21\/1 1911, men de angivna datumen f\u00e5r tas med en nypa salt, f\u00f6r texten med krita \u00e4r mycket suddig. Sedan hittar vi Oskar Johanssons namn lite h\u00e4r och var p\u00e5 v\u00e5ningsplanen. Det \u00e4r inte alltid som datum anges, men Oskar var bevisligen p\u00e5 plats den 10\/4 1911 och 23\/1 1912.<\/p>\n\n\n\n

En 15-\u00e5rig yngling har l\u00e4mnat f\u00f6ljande meddelande prydligt skrivet med blyerts p\u00e5 en stolpe: \u201dEinar Bergkvist f\u00f6dd den 22 augusti 1894 tecknat den 5 juni 1909\u201d. Einars namnteckning, med eller utan datum, dyker upp sedan p\u00e5 ett otal st\u00e4llen. En yngre generation m\u00f6ter vi i Bernt Sk\u00f6ld som markerade sin n\u00e4rvaro i magasinet den 31\/3 1944, 21\/1 1948 och 13\/4 1948. Vi vet mycket v\u00e4l vem Bernt \u00e4r. Han f\u00f6ddes 1928, v\u00e4xte upp som torparson p\u00e5 torpet Vederm\u00f6dan och gjorde dagsverken p\u00e5 Str\u00f6msbergs g\u00e5rd p\u00e5 40-talet.<\/p>\n\n\n\n

Arvid Wern skrev sitt namn p\u00e5 en stolpe p\u00e5 den \u00f6versta, tredje v\u00e5ningen och p\u00e5 en bj\u00e4lke p\u00e5 andra v\u00e5ningen den 8\/5 och 23\/5 1911. H\u00e4r identifierar vi f\u00f6rk\u00f6rare Arvid Wern som \u00e5ren kring 1910 bodde i stugan Nybygget som l\u00e5g i bj\u00f6rkbacken vid nuvarande Utterstigen. Han f\u00f6ddes 1886 som son till torparparet Johan Fredrik Wern och Emma Carolina Magnidotter som under \u00e5ren kring sekelskiftet bodde p\u00e5 torpen Knatten och \u00c4nden.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 har vi ett antal namn, med tillh\u00f6rande datum f\u00f6r inskription, som bara f\u00f6rekommer en eller ett f\u00e5tal g\u00e5nger:<\/p>\n\n\n\n

Algot Johansson, 27\/1 1902 (f\u00f6dd 1891 som son till torpare August Johansson med hustru Maria Joelsdotter p\u00e5 torpet Backen)<\/em><\/p>\n\n\n\n

Hilding Eng, 7\/6 1908 (f\u00f6rmodligen son till smeden Karl Johan Johansson Eng som med sin familj bodde i Nybygget \u00e5ren 1907-1909)<\/em><\/p>\n\n\n\n

Olga Andersson, Wassn\u00f6den 11\/5 1917 (dotter till torparparet Edvard och Hanna Andersson p\u00e5 Vassn\u00f6den)<\/em><\/p>\n\n\n\n

Nia Johansson, Backen 11\/5 1917 (syster till Algot, f\u00f6dd 1901 som nummer nio i syskonskaran, d\u00e4rav namnet)<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ragnar Tingman, 12\/9 1921 (son till r\u00e4ttaren Oskar Tingman som med hustru Hilma och sju barn bodde i Nybygget \u00e5ren 1912-1922)<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ingeborg Andersson, 5\/9 1922 (syster till Olga, Vassn\u00f6den) <\/em><\/p>\n\n\n\n

Gunnar \u00c5berg \u201dden 26\/9 1929 kl 12\u201d (m\u00f6jligen torparson fr\u00e5n Rydet)<\/em><\/p>\n\n\n\n

G\u00f6sta Johansson, 10\/5 1934<\/em><\/p>\n\n\n\n

Karl Gustav Johansson, \u201dF\u00f6dd 25\/1 1918 skrivit 3\/12 1938\u201d<\/p>\n\n\n\n

Ingvar Abrahamsson, 6\/5 1941 (Ingvar kom till Str\u00f6msberg som nio\u00e5ring 1936 n\u00e4r hans far fick arbete som statare p\u00e5 g\u00e5rden. S\u00e5 sent som 2013 bodde han kvar i huset v\u00e4ster om Str\u00f6msbergsdammen. Ingvar har \u00e4ven fotodokumenterat det gamla Ljungarum. Se vidare under l\u00e4nken Ett f\u00f6rsvunnet landskap.)<\/em><\/p>\n\n\n\n

Karl G\u00f6sta Persson 22\/8 1942<\/p>\n\n\n\n

G Jonsson, 31\/3 1944<\/p>\n\n\n\n

Viljo Portaankorva Muhos Finland<\/p>\n\n\n\n

Gunnar Wern, Wederm\u00f6dan (bror till Arvid Wern)<\/em><\/p>\n\n\n\n

Martin \u00c5berg<\/p>\n\n\n\n

Gustav Millberg<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga \u00e4r namnen som flimrar f\u00f6rbi i ficklampans sken. H\u00e4r g\u00e4ller det att sovra. P\u00e5 vissa st\u00e4ller \u00f6verlappar texterna varandra. Mycket \u00e4r sv\u00e5rl\u00e4st, men h\u00e4r finns ocks\u00e5 blyertstexter som ser ut att vara skrivna ig\u00e5r, trots att de \u00e4r hundra \u00e5r gamla. Vi kan ocks\u00e5 urskilja tv\u00e5 perioder d\u00e5 skrivkl\u00e5dan var s\u00e4rskilt p\u00e5tr\u00e4ngande, n\u00e4mligen 1910-talet och 1940-talet. 1800-talet lyser i stort sett med sin fr\u00e5nvaro. F\u00f6rutom ovann\u00e4mnde O Ohlsen hittar vi bara de anonymt nedteckande \u00e5rtalen 1880 och 1890. Lika tunns\u00e5tt \u00e4r det med noteringar fr\u00e5n \u00e5ren efter 1950.<\/p>\n\n\n\n

Riktigt levande blir klottret n\u00e4r skribenterna ibland har ett budskap att f\u00f6rmedla till efterv\u00e4rlden. Det \u00e4r i regel korta meddelanden med anknytning till arbetslivet. \u201dHelge Johansson bar s\u00e4ck den 27\/2 47\u201d kan vi l\u00e4sa p\u00e5 br\u00e4dv\u00e4ggen under trappan p\u00e5 nedre v\u00e5ningen. Den kritade texten \u00e4r suddig, s\u00e5 namnet \u00e4r lite os\u00e4kert. Trettio \u00e5r senare har n\u00e5gon replikerat med r\u00f6dpenna: \u201d\u00c5ke k\u00f6rde s\u00e4ck 18\/8 1977\u201d. Det \u00e4r en ovanligt sentida notering, och den l\u00e5ter oss ocks\u00e5 ana en teknikutveckling som p\u00e5verkat arbetssituationen.<\/p>\n\n\n\n

Olika former av spannm\u00e5lshantering dominerar naturligt nog bland meddelandena, och de flesta aktiviteter verkar ha \u00e4gt rum uppe p\u00e5 andra v\u00e5ningen. \u201dUndertecknade lastade r\u00e5g h\u00e4r den 21\/12 1902\u201d har noterats av August B\u00e4ck, Fredrik Johansson och Frans Johansson. August B\u00e4ck f\u00f6ddes 1848 och var torpare p\u00e5 S\u00e4nkorna 1895-1903, varefter han flyttade fram som statare till Str\u00f6msberg. Frans Johansson kan ha varit en kusk med detta namn som f\u00f6ddes 1884. B\u00e5de August och Frans finns f\u00f6r \u00f6vrigt med p\u00e5 ett fotografi p\u00e5 g\u00e5rdens arbetsstyrka sommaren 1913.<\/p>\n\n\n\n

Vi kan \u00e4ven utl\u00e4sa att Sanfrid Andersson skyfflade havre i juni 1904, att Arvid Wern v\u00e4gde upp havre i maj 1911, att Sanfrid Andersson, Fredrik Gustafsson och Hjalmar Andersson vandlade r\u00e5g i april 1911, och att Rolf Andersson p\u00e5 Vassn\u00f6den betade havre i juni 1946. Hjalmar Andersson var torparson fr\u00e5n Vassn\u00f6den och bror till de ovan n\u00e4mnda Olga och Ingeborg.<\/p>\n\n\n\n

Den som letar efter finst\u00e4md lyrik p\u00e5 de timrade v\u00e4ggarna l\u00e4r bli besviken. Men h\u00e4r saknas inte uttrycksfulla formuleringar. \u201dSex M\u00e5nader i detta hellvete\u201d har n\u00e5gon skrivit p\u00e5 en bj\u00e4lke. Den tunna blyertstexten blir l\u00e4slig f\u00f6rst sedan man torkat bort ett kanske sekelgammalt lager av damm. H\u00e4r finns varken namn eller datum. <\/p>\n\n\n\n

De ovan n\u00e4mnda Sanfrid, Fredrik och Hjalmar \u00e5terkommer \u00e4ven i andra sammanhang. Den 24 maj 1911 k\u00f6rde de in s\u00e5maskinen p\u00e5 Str\u00f6msberg enligt en uppgift p\u00e5 en bj\u00e4lke innanf\u00f6r d\u00f6rren p\u00e5 magasinets v\u00e4stra v\u00e4gg. Vi vet \u00e4ven att de vandlade r\u00e5g den 26 augusti 1911. Noteringen p\u00e5 en stolpe p\u00e5 andra v\u00e5ningen inneh\u00e5ller ocks\u00e5 informationen: \u201dDet r\u00e4gnade dj\u00e4fligt den dagen\u201d. Och vi f\u00e5r veta \u00e4nnu mer om vad som tilldrog sig just denna dag. Under trappan p\u00e5 andra v\u00e5ningen har trion meddelat f\u00f6ljande: \u201dUndertecknade tog igen sig h\u00e4rst\u00e4des den 26\/8 1911 Sanfrid Fredrik Hjalmar\u201d. Det \u00e4r sv\u00e5rt att l\u00e5ta bli att dra p\u00e5 munnen. Vardagen var allts\u00e5 inte v\u00e4rre \u00e4n att den bj\u00f6d p\u00e5 b\u00e5de vila och humor. Och det finns fler dokumenterade vilostunder. Sanfrid och Hjalmar tog igen sig \u00e4ven i maj 1911, och detsamma gjorde Ragnar Tingman i april 1926.<\/p>\n\n\n\n

Det enda (?) f\u00f6rest\u00e4llande konstverket i huset hittar vi p\u00e5 en stolpe p\u00e5 \u00f6versta v\u00e5ningen. En blyertsteckning med en g\u00e5ende mansfigur i profil, med h\u00f6g hatt och spetsig n\u00e4sa. Yvigt h\u00e5r i nacken. Datering saknas, men det h\u00e4r k\u00e4nns faktiskt som 1800-tal! Kan det vara en nidbild av g\u00e5rdens \u00e4gare? Man skulle g\u00e4rna vilja veta.<\/p>\n\n\n\n

Under andra v\u00e4rldskriget hade A6 f\u00f6rl\u00e4ggningar kring Str\u00f6msbergs g\u00e5rd. Ocks\u00e5 denna epok har l\u00e4mnat avtryck efter sig. P\u00e5 en stolpe p\u00e5 tredje v\u00e5ningen kan vi l\u00e4sa f\u00f6ljande v\u00e4l sammanh\u00e5llna men ganska kryptiska blyertsnotering:<\/p>\n\n\n\n

\u201dVpl 759 5\/39 J\u00f6nsson<\/p>\n\n\n\n

I Dep\u00e5 Batt<\/p>\n\n\n\n

Soldatinstruktion<\/p>\n\n\n\n

den 7\/5 1940<\/p>\n\n\n\n

Fy fan Sk\u00e5ning<\/p>\n\n\n\n

Augusta Johansson<\/p>\n\n\n\n

Wederm\u00f6dan<\/p>\n\n\n\n

Vorm\u00e5a Pytt\u201d<\/p>\n\n\n\n

Hur ska detta tydas? Det verkar som om n\u00e5gon uttrycker missn\u00f6je \u00f6ver att v\u00e4rnpliktige J\u00f6nsson \u00e4r sk\u00e5ning, men hur h\u00e4nger resten av texten ihop? \u00c4r allt skrivet vid samma tillf\u00e4lle? Av samma person? Nej, f\u00f6rmodligen inte. Augusta Johansson hette en torpardotter p\u00e5 Vederm\u00f6dan som f\u00f6ddes 1879. Familjen flyttade fr\u00e5n torpet 1907, s\u00e5 Augustas namnteckning b\u00f6r ha hamnat p\u00e5 stolpen m\u00e5nga \u00e5r f\u00f6re 1940. Och vad\/vem \u00e4r Vorm\u00e5a Pytt? En bes\u00f6kare fr\u00e5n ett fr\u00e4mmande land? Hade denne person i s\u00e5 fall n\u00e5gon relation till J\u00f6nsson eller Augusta?<\/p>\n\n\n\n

Idel fr\u00e5gor men inga svar.<\/p>\n\n\n\n

Omedelbart till h\u00f6ger om det stora f\u00f6nstret p\u00e5 nederv\u00e5ningen finns f\u00f6ljande lilla inramade text: \u201dEBBA 24\/12 1957 God Jul\u201d. En inte alltf\u00f6r v\u00e5gad gissning \u00e4r att det var den d\u00e5 15-\u00e5riga Ebba von Essen, dotter till Thure och Eva von Essen, som p\u00e5 sj\u00e4lvaste julafton plitade ned en julh\u00e4lsning till ok\u00e4nda framtida l\u00e4sare.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6ga anade nog den unga Ebba att g\u00e5rdens gamla s\u00e4desmagasin l\u00e5ngt senare skulle f\u00e5 en ny funktion med mycket p\u00e5taglig julanknytning. Efter att ha st\u00e5tt oanv\u00e4nt i flera \u00e5r togs magasinet i bruk f\u00f6r Str\u00f6msbergsf\u00f6reningens julmarknad f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i december 2003. Ut \u00e5kte s\u00e4desbingarnas br\u00e4dv\u00e4ggar och in flyttade sl\u00f6jdare och konsthantverkare som bj\u00f6d ut sina alster och en tomte som tog emot \u00f6nskelistor. Under n\u00e5gra timmar en l\u00f6rdagseftermiddag i december har det sedan dess varit liv och r\u00f6relse med julmusik och kaffeservering, rassel fr\u00e5n chokladhjul och doft av granris och gl\u00f6gg. Om huset har ett slags inneboende sj\u00e4l \u2013 tja, vem vet? \u2013 s\u00e5 tycker det s\u00e4kert att det \u00e4r trevligt att f\u00e5 leva upp igen som en lokal f\u00f6r m\u00e4nniskors gl\u00e4dje och samvaro.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 annorlunda mot f\u00f6rr! I \u00f6ver hundra \u00e5r var magasinet n\u00e4rmast en symbol f\u00f6r m\u00e4nniskors slit och m\u00f6da. Men h\u00e4r fanns ocks\u00e5 tid och plats f\u00f6r en och annan vilostund. Det finns skriftlig dokumentation som bevisar detta.<\/p>\n\n\n\n

Per Sj\u00f6blom<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rk\u00f6rare: <\/em>\u00e4ven kallad f\u00f6rdr\u00e4ng, den som k\u00f6rde f\u00f6rst n\u00e4r g\u00e5rdens dr\u00e4ngar var ute tillsammans<\/p>\n\n\n\n

R\u00e4ttare: <\/em>arbetsf\u00f6rman som ledde och \u00f6vervakade arbetet p\u00e5 g\u00e5rden<\/p>\n\n\n\n

Vandla: <\/em>metod f\u00f6r att skilja bort agnarna fr\u00e5n s\u00e4den. F\u00f6r detta anv\u00e4ndes en maskin med ett stort hjul som vevades f\u00f6r hand.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

\u00d6versta v\u00e5ningen i s\u00e4desmagasinet. Det var h\u00e4r som Arvid Wern v\u00e4gde upp havre den 6 maj 1911.<\/h4>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den 26 augusti 1911 var en regnig dag i Ljungarum. Ja, det regnade rent ut sagt f\u00f6r dj-fligt. En l\u00e4mplig dag f\u00f6r inomhusarbete med andra ord. I s\u00e4desmagasinet p\u00e5 Str\u00f6msbergs g\u00e5rd hanterades sommarens sk\u00f6rd av r\u00e5g, men g\u00e5rdsarbetarna Sanfrid, Fredrik och Hjalmar hann ocks\u00e5 ta igen sig en stund under en trappa i magasinet. Det […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-144","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stromsbergsgamla.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/144","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stromsbergsgamla.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/stromsbergsgamla.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stromsbergsgamla.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stromsbergsgamla.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=144"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/stromsbergsgamla.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/144\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":500,"href":"https:\/\/stromsbergsgamla.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/144\/revisions\/500"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stromsbergsgamla.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=144"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}